Kunde inte hålla mig för skratt idag på morgonens svenska lektion. Niklas har ännu en gång bevisat att han kan uttrycka sina känslor högt, direkt till den personen.

Det hela började med att vår svenskalärare skrev upp ungefär 10 konstiga osvenskiga ord på tavlan som vi sedan skulle leta upp i en äcklig gammal ordbok som säkert funnits sen jesus-tiden. Men svenskaläraren hade sin stil på bokstäverna så visa bokstäver på tavlan var jävligt svår att tyda. Man såg fan inte alls vad det stod.

Och efter lite snack mellan svenskaläraren och sniklas om att sniklas är så oengagerad på lektionen så säger sniklas så här till henne:


- Men det går ju för helvete inte läsa vad du skrivit!
Läraren:
- Men vad är det du inte ser?
Sniklas:
- Vad du skriver, du kan ju förhelvete inte skriva!
Läraren:
- Så du menar att jag skriver ful? Detta är mitt sätt att skriva, ser du inte vad jag skriver får du ju fråga vad det står.
Sniklas:
- Ja men du får ju fan skriva riktigt, idiot!
Läraren:
- Du kallar mig inte idiot, vad är det för ett humör du har?


Sedan går svenska läraren och pratar lite med Rasmus medan jag och Sniklas smådisskutera lite med varandra om provet vi har i morgon. Han fråga mig vad det är för ett papper hon snackar om, så jag letar upp pappret och visar honom. Det visa sig att han inte fått pappret och skriker då till läraren:


- Men hur i helvete ska jag kunna jobba när jag inte fått något papper, IDIOT!
Läraren:
- Nä nu får du ta och ge dig, du ska inte kalla mig idiot och svära ska du inte göra heller.


Då kunde jag bara inte hålla mig för skratt. Efter det snackade vi om det hela dagen.

Nu måste jag plugga till det lilla svenskaprovet vi har i morgon. Annars fista väl svenskaläraren mig.